Äventyrspaket 4

När samtalet upphör faller tystnaden som en tung filt över världen. Eldens plötsliga knäppanden genljuder som hammarslag i era öron. Att börja tala eller ta itu med något som orsakar buller kräver en medveten ansträngning. Världen är kvävande tyst¸ stum som en död ‐ där ute i mörkret vilar till och med vinden i stillhet.

Så länge dagens vandring pågick ruvade tystnaden dold under de ljud som hör färden till ‐ trampet av fötter¸ knarret från bärselarnas remmar¸ klirrandet från kokkärlen. Men även då var omvärlden utan ljud¸ utan liv. Inte ens surret från insekter kunde höras. Irena påstår att hon under eftermiddagen såg en fågel passera norrut högt uppe på himlen; ni andra håller med¸ men mest för att lugna er själva.

Detta är norra Alberetor¸ på gränsen till det mörka. Trots att ni inte har hunnit långt från Korindas klippa är det ett ödeland¸ övergivet av människor såväl som av den vilda naturen. Det enda ni kan vänta er att möta här är det liv som vaknat på nytt. Någonstans ute i natten finns det; någonstans där ute¸ i mörkret¸ i tystnaden.

_______________________________